Jag ska alltså bli mamma åt en pojke. Av någon anledning har jag alltid sett mig som mamma åt en liten flicka. Nu har en ny värld, en ny fantastisk värld förvisso, öppnat sig. Men samtidigt nya tankar som jag inte riktigt tänkt på tidigare dyker upp. Jag är ju flicka, jag vet på ett ungefär hur vi funkar....
Hur uppfostrar man en pojke könsneutralt? Jag vet hur jag skulle göra med en flicka men en liten kille. Igår såg jag ett fantastiskt exempel på hur jag kan göra i mässan. Den lille killen var klädd i randiga tights, glittrig tröja och shorts. Det var vad han hade velat ha på sig den dagen. Tydligen får han bestämma sånt lite själv. Han är enligt utsago extremt envis och jag förstår föräldrarna, så länge han är varm och hel och ren förstår jag inte varför han inte skulle kunna ha det på sig. Ibland har han även kjol och liknande. Så fri vill jag att vår lille kille ska vara. Jag tror inte att sambon eller jag har några problem med det men världen utanför. Hur reagerar den?
Sen har jag funderat över det här med potträning och sånt. Måste de verkligen stå upp???
De små killar jag möter tycker ofta också att det är himla roligt att slåss, hur får man dem att prata istället för att slåss? Någon sa att de gör det istället för att kramas. Jag vill ju gärna ha ett barn som vågar ha sina känslor och inte skäms för dem.
Jag vet att det är oerhört tidigt att tänka på allt sånt här men det är tankar som dök upp så snart jag såg på skärmen att det var en liten pojke som bråkar runt inne i mig. Det mesta löser sig antagligen på vägen och barnet har ju trots allt en pappa och han har ju varit pojke någon gång i tiden....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar